Tunnel, Tingstad, Sverige

Tingstadstunneln under Göta älv består av två rör med tre filer i varje, som förbinder Hisingen med Göteborgs fastland. Trafiken är intensiv med som mest upp emot 3 500 fordon i timmen i varje riktning.  

Även om beläggningen är relativt väl skyddad mot väder och vind har man problem med spårbildning på grund av plastisk deformation och hårt slitage. För något år sedan visade det sig att spårdjupet bitvis låg utanför Trafikverkets riktlinjer och det krävdes därför underhållsåtgärder, som genomfördes hösten 2015.  

Innan beläggningsarbetet startade provades olika recept på massan. Viktigt var också att bygga upp en effektiv logistik. Eftersom det är så pass lågt i tak i tunneln var man till exempel tvungen att använda bottentömmande lastbilar – det går ju inte att tippa upp flaken – vilket det inte finns många av i Sverige.

Lösning

Utöver nytt slitlager framkom att det behövdes förstärkningsåtgärder på vissa ytor. Efter planfräsningen på 40 mm beslutades därför om cirka 250 meter ABb-lådor med 50 mm fräsdjup. På de ytorna blev det alltså även ett nytt bindlager och därefter nytt slitlager över hela ytan. Totalt handlade det om drygt sex tusen kvadratmeter beläggning.  

För att leva upp till beställarens höga krav gällde det att få till en både stabil och flexibel kombination av sten och bindemedel. Som stenmaterial togs en kärrkvartsit, som är hård och slitstark, och med tanke på de extrema belastningarna valdes ett högmodifierat bindemedel, Nynas Endura Z3, för både bind- och slitlagret.

Såväl beställare som entreprenör är mycket nöjda med slutresultatet. För att långsiktigt kunna följa förändringar av beläggningen när det gäller spårdjup och längsgående ojämnheter kommer det att göras årliga vägytemätningar.

Detaljer

Beläggningsarbeten i en hårt trafikerad tunnel ställer extra stora krav på planering. För att undvika omfattande trafikstörningar tog Trafikverket hjälp av simuleringar i datamiljö. Det resulterade i betydande regleringar under arbetets gång för att styra trafiken till alternativa vägar, vilket innebar att arbetet kunde genomföras utan massiva köbildningar.

I planeringen ingick även noggranna kontroller av de underliggande lagren, bland annat genom provborrningar. Även om det inte är möjligt att ha fullständig kontroll på historiken med tanke på att tunneln är så pass gammal – den öppnades för trafik 1968 – fick man på så sätt ändå en bra bild av hur stora ytor som behövde förstärkas med flera lager.  

I Trafikverkets generella utförandekrav för Tingstadstunneln ingick:

• Massatransporter med bottentömmande asfaltbilar.
• Ett asfaltverk i reserv.
• Packning med statiska vältar.
• Självklistrande läggare.
• Utrustning för homogenisering av asfaltmassan.
• Homogenitet redovisas med termografisk mätning.
• Högtryckstvättande sopmaskin under hela genomförandet.